Wikipedia: “Aktiv dödshjälp innebär att man aktivt förkortar en persons liv”.

Att avbryta livsuppehållande behandling leder oftast till döden. Idag tog Studio Ett i P1 upp nyheten, som jag kommenterat här tidigare vid två tillfällen (1 apr och 4 apr), att Svenska Läkaresällskapet gett ut nya riktlinjer (pdf) för avbrytande av livsuppehållande behandling.

Det nya i dessa riktlinjer är att en läkare ska avbryta sådan behandling när patienten önskar det, även när det inte rör sig om en sjukdom i livets slutskede. Och när det gäller respiratorbehandling hos en person som är vaken och beslutskapabel innebär det högre grad av aktivitet än att bara ta bort en maskin som ger andningshjälp.

Lagen medger “passiv dödshjälp” men inte “aktiv”. Här behövs ett förtydligande, inte bara riktlinjer från Svenska Läkaresällskapet. Är nedsövning och avstängning av respirator på patientens begäran en “passiv” eller “aktiv” dödshjälp?

För vårdgivarna behövs också en diskussion av formerna för dessa vårdinsatser - var och hur ska det ske och vilken läkarkompetens behövs?

För läkarnas del tror jag det är lämpligt att reflektera kring hur man som läkare - med bot och lindring på agendan - ska förhålla sig till den här nya uppgiften!

Informativa artiklar om dödshjälp här och här.