Läser i SvD och aftonbladet.se att fler studenter åker fast och stängs av till följd av fusk med uppsatser. Man lämnar tydligen in en uppsats som man hittat på webben och påstår att man skrivit den själv.
Varför gör man så?
Jag trodde i min naivitet att man läser på högskola för att lära sig nåt och inte bara för att passera “hindren” och få ett papper på en examen. Att tillfredsställelsen ligger i att klara utmaningar och få välförtjänta poäng. Att det är ringa glädje i att få poäng som man fuskat sig till.
Hur känner den sig som lyckades lura sin handledare och sina examinatorer? Mår de bra av det? Känner de sig nöjda med sig själva? Blir de stimulerade att fortsätta plugga?
Jag undrar det. Jag tror att det är skadligt för själen att ljuga och fuska. Kanske finns exempel på människor som nått framgång tack vare fusk och bedrägeri, men jag tror att det är många, många fler som upplever misslyckanden när de går den vägen.
Om fusket har blivit vanligare eller om högskolan bara blivit duktigare på att avslöja det, det förtäljer inte historien. Troligen är det en kombination.
Tycker att man borde försöka reda ut varför människor fuskar och därmed utsätter sig för risken att bli avstängda från utbildningen! Varför inte låta några doktorander forska om saken? (Kanske bäst att ha koll på att de gör det själva, förstås… ) Vad karakteriserar dem som fuskar? Vilka är drivkrafterna? Vad tror de att de ska uppnå? Varför väljer de en sådan risk?
Och så tycker jag att de som fuskat ska få det inskrivet i sitt examensbetyg, när de väl slutfört sin examen. Hur många arbetsgivare ser positivt på en sådan fotnot?
Andra bloggar om: fusk, högskolan, personlig utveckling
13 comments
Comments feed for this article
måndag, maj 7, 2007 vid 5:15 pm
Neny
Det vore onekligen intressant om det stod med i CV och betyg att man försökt fuska till sig sina poäng i livet. Att stjäla någon annans länge bearbetade tankar och ord för att man själv är antingen för dum eller för lat för att skriva själv- det är inte bara korkat utan ganska ofattbart egentligen.
måndag, maj 7, 2007 vid 8:06 pm
Ann-Charlotte
Hej och tack för krya-på-dig-hälsningen. Har inte använt Echinea på länge, men det är kanske dags nu…. Jag skall nog stappla iväg till affären i morgon.
Apropå fusket på högskolan; jag håller med dig om det du skriver. Själva vitsen med högskolan är (eller borde i vart fall vara) att studenten skall lära sig något. J
Jag har själv studerat i flera omgångar och tycker mig märka en ständigt ökande andel studenter som inte uppfattar det som en förmån att få studera, utan som något man “måste” göra.
Jag tror personligen inte att 50% av varje årskull verkligen vill studera vid högskolan, men de uppfattar inte att de har något annat alternativ. Givetvis är det inte bara bland dessa studenter som fusk förekommer, men det kan nog ändå vara en del av förklaringen.
måndag, maj 7, 2007 vid 11:12 pm
Gabrielle
Och även forskare fuskar - människor som hunnit en bit längre i sin akademiska karriär än dom som läser på högskolan eller universitetet. Att forskare fuskar känns ännu mer obegripligt tycker jag. Jag tycker att kravet på sanning borde höra ihop så starkt med själva forskningens innersta själ eller kärna att det skulle ta emot väldigt för forskare att fuska. Och det gör det förhoppningsvis för dom flesta. Men det fåtal som fuskar skadar förstås förtroendet. DN skrev om forskningsfusket den 22 april.
Det här med hur lögnen påverkar den människa som ljuger tycker jag är intressant. Jag tror det “urholkar själen”. Den som själv ljuger har rimligen svårt att tro på andra, att andra talar sanning. Tänk att leva så - det måste vara ohälsosamt! Sissela Bok har skrivit om detta. Har inte läst boken än, tyvärr, så jag kan inte säga nåt klokt om den här.
måndag, maj 7, 2007 vid 11:38 pm
Anna
Kloka synpunkter från damerna…
Det kanske går alldeles utmärkt att leva med en fuskande personlighet om man därmed lyckas skaffa sig materiella framgångar och berömmelse? Sådana inslag i tillvaron kan nog ha en väldigt dämpande effekt på känsligheten för protester ifrån den där lilla krumeluren i magen, ni vet, den som vet hur saker och ting egentligen är innerst inne.
Men visst är det futtigt, i så fall!
Boks bok verkar intressant. “Att ljuga”, heter den visst. Yrsa Stenius, som skriver synnerligen läsvärt, har också behandlat ämnet i “Lögnens olidliga lätthet”.
tisdag, maj 8, 2007 vid 3:50 är
Christian
En del som fuskar gör det säkert omedvetet. Man skriver uppsats, använder någon bok el dyl men glömmer att ange källa. Strikt sett är detta då plagiat, även om samma text med källa skulle vara helt ok.
Ett annat vanligt scenario är folk som tar text från böcker och tror att det inte räknas som plagiat om de “skriver om” texten.
Ingen aning hur stränga skolor är så jag vet inte om folk blir prickade för sådant som jag nämnt ovan. I alla fall är det viktigt att ALLTID ANGE KÄLLOR!
En sak till jag kom på nu, internet är dynamiskt. Sidor försvinner och vad händer om man använder en sida på internet som referens, anger källa men att det sedan visar sig att det som stog på sidan var ett rent plagiat från någon annanstans men att sidan stängs ned. Då står man där med ett stort stycke plagierad text utan bevis om ens oskyldighet.
Hmmm… ange alltid källor och skriv ut allt för säkerhets skull.
tisdag, maj 8, 2007 vid 3:52 är
Christian
Å andra sidan, fusk eller slarv, båda är allvarliga saker när det gäller universitetsstudier.
tisdag, maj 8, 2007 vid 7:27 är
Anna
Tack för ditt tillägg, Christian. Du har rätt, man kan inte vara nog noggrann med källhänvisning.
Jag hoppas o tror att studenten får möjlighet att lämna sin förklaring om det blir trassel och att slarv el otur inte behöver straffas lika hårt som avsiktligt fusk.
“Ange-Alltid-Dina-Källor” skulle kunna vara en mekaniskt inlärd ramsa, ungefär som am. marinsoldater skanderar olika melodier skulle studenterna kunna göra det på väg till bibliotek och tangentbord…
Jag har själv ringa erfarenhet av akad uppsatser, men jag tror såhär:
Att något är “fusk” snarare än slarv med källreferenser hänger ihop med den analytiska delen i en uppsats. Även om förf behöver återge andra tänkares analys - och därmed behöver citera eller beskriva en text i en källa - så är väl själva uppsatsskrivandet en övning just i egen analys. Och i den delen måste uppsatsen därför vara unik för just den som skriver den.
Det blir svårt att förklara bort att man serverat någon annans analys och kommentarer som sina egna, gissar jag.
tisdag, maj 8, 2007 vid 8:29 är
CB
Till Christian och Anna,
det finns en dom från Regeringsrätten (RR) 1996 som säger att en person medvetet/uppsåtligen måste ha lurat läraren; dvs. gjort sig skyldig till ett subjektivt uppsåt, för att kunna få en reprimand. Dock är det som så att många lärosäten och lägre domarinstanser inte är medvetna om detta utan fäller studenter för att de brutit mot en regel, dvs. uppfyllt det objektiva rekvisitet. Detta ska enligt RR egentligen inte vara skäl nog för att straffa en student. Dessvärre är det som så att detta väldigt sällan beaktas. Högskolorna behöver själva bli bättre på vad som är fusk och vad som inte är det.
/Student i rättstvist mot skolan
tisdag, maj 8, 2007 vid 9:20 är
Anna
Hej CB! Tråkigt att vara i rättstvist, hoppas det ordnar sig.
Jag är inte särskilt insatt i hur dessa saker fungerar, men trodde att det fanns särskilda disciplinnämnder som handlägger ärendena enligt befintliga regelverk. Och att man som enskild har rätt att överklaga om man inte är nöjd med utfallet.
Någon gång blir det förmodligen fel ändå och då får man ju hoppas att procedurerna säkrar möjligheten till rättelse.
Lycka till med ditt ärende.
tisdag, maj 8, 2007 vid 11:15 är
Monika
Varför studenter fuskar frågar du dig och det är en bra fråga. Ett skäl kan vara den ökade ekonomiska pressen - de flesta studenter har studielån och för att få pengar nästa termin måste de uppnå vissa poäng. I desperation kanske en del väljer fusk.
Kommentar till Christian angående ref till sida på Internet. Man skall inte använda en internetsida som referens. Endast när uppgiften inte går att få på annat sätt. Källan är inte vetenskapligt tillförlitlig. Böcker, artiklar är det som räknas som källor och det skall vara originalet, men behöver inte vara på originalspråket.
Jag vet inte hur utbrett äkta fusk är. Själv vet jag att det som ibland kan ses som fusk ibland kan vara ren okunnighet om hur man använder tidigare forskning osv. Men detta hur detta skall gå till skall informeras om på ett tidigt stadium och kollas upp sen i examensarbeten mm. av lärare och handledare.
Forskare fuskar? Obegipligt … ja, det tycker nog jag också! Svårt att se att samma skäl gäller för dem som för studenter ..
Det är dessutom en dödssynd … inom forskarvärlden att fuska. Att någon är villig att ta den risken är för mig obegripligt.
Monika
tisdag, maj 8, 2007 vid 12:42 pm
Anna
Hej Monika. Tanken att ekonomin styr fusket verkar inte orimlig. Det väcker nya frågor.
Man kan undra om kraven är för högt ställda - är det alltför svårt att klara erforderlig poängnivå under tillgänglig tid? Vari består i så fall svårigheterna?
För hög studietakt? Otillräcklig handledning? Svårtillgängligt kursmaterial? Kontraproduktiv studiemiljö? Brist på relevanta grundkunskaper? Svagheter i kursupplägg och pedagogik?
Vilken roll spelar den - hårt kritiserade - vanliga skolan för det faktum att fusket påstås öka vid högskolan? Hur väl är man förberedd för högre studier när man gått i grundskola och gymnasium egentligen?
tisdag, maj 8, 2007 vid 4:35 pm
Monika
Anna
Min erfarenhet är att det varierar … vissa är mycket väl förberedda medan andra är det inte. Det finns ett glapp mellan gymnasiet och högskolan, vilket leder till att mycket som studenterna borde ha fått med sig därifrån är något vi får ta itu med istället. Om vi inte skall sänka kvaliteten över hela linjen. Jag menar att gymnasiet inte är något speciellt bra förberdelse. Nybörjaregrupperna på högskolan ger en tydlig indikation på att så är fallet. Universitetet har också för ett antal år sen gått ut med att skrivkrampen är stor hos studenterna. Kanske gymnasieskolan inte förbereder studenterna på det som krävs vid högre utbildning.
I vissa fall är studietakten hög, vad gäller innehåll, men även därför att en kurs skall klaras av på kanske fyra veckor och sen examineras. Det tar tid att lära sig och därför behöver de flesta vilken nivå de än befinner sig på, en termin. Jag tror att parallella kurser som löper genom hela terminen skulle kunna vara lösningen och fler undervisningstillfällen, icke att förglömma.
Men, det är olika inom olika discipliner.. men jag tror att det allvarligaste är glappet mellan gymnasiet och högskolan.
Monika
tisdag, maj 8, 2007 vid 8:18 pm
Christian
Monika: Angående din uppgift om att inte använda internet som källa beror nog det på universitet. Det du skriver verkar vettigt men vid de universitet jag känner till har det aldrig varit några problem med att använda internet som källa.
Att använda internet eller inte är en svår avvägning. Å ena sidan utgör internet en enorm kunskapskälla, å andra sidan finns det uppenbara problem med källhänvisning.
Enligt min egen åsikt bör man få använda internet som källa med förutsättning att man skriver ut eller på annat sätt sparar de webbsidor där man hämtat informationen.