Att för trettio år sedan för första gången läsa The Golden Notebook (Den Femte Sanningen) var att ta ett steg in till ett nytt skede i livet. Nya tankar kom och de reflektioner som läsningen väckte påverkade mig på ett konstruktivt sätt. Jag började förstå mycket mer av mig själv. Snabbt utsåg jag Doris Lessing till absolut favoritförfattare och fortsatte läsa fler av hennes böcker. Näst på tur kom Children of Violence och The Grass is Singing. Och så har det fortsatt under åren. Den ena efter den andra. Somliga har jag gillat en del, andra har jag gillat kolossalt!
Det finns många bra författare. Det är skönt för oss som tycker om att läsa och som ser bra litteratur som en hjälp att förstå världen och oss själva. Länge har jag önskat att Lessing skulle tilldelas Nobelpriset i litteratur och nu har det skett.
Det är så roligt!!!
SvD.se idag: Första intervjun med pristagaren, Fakta om Doris Lessing
DN.se: “Doris Lessing - äntligen!”
Foto: Per-Åke Uddman. Bilden är från omslaget till Kärlekens Teater, Bokförlaget Trevi 1996, övers. Kerstin Hallén.
4 comments
Comments feed for this article
torsdag, oktober 11, 2007 vid 9:45 pm
Congratulations, Mrs Lessing! « Gabrielles blogg
[...] bloggar förstås om Lessing och nobelpriset. Jag har med intresse och nöje läst hos necesse est, Peter Englund, Annika Bryn. Och så har vi lite tidningar också, förstås, t.ex. DN, SvD, [...]
måndag, oktober 15, 2007 vid 9:06 pm
georgios barlas
lyssna po ferfattaren Doris Lessing att skall inte presentera men och kvinnor som fiender
måndag, oktober 15, 2007 vid 9:07 pm
georgios barlas
bra
måndag, oktober 15, 2007 vid 10:27 pm
Anna
Hej Georgios. Nej, det är just därför det känns dumt när somliga talar om henne som en “feminist” eller en företrädare för “feminismen”. Kan lätt missförstås. Som om hon förespråkar s.k. könsmaktsordning enligt de Politiskt Korrekta. Jag har inte uppfattat något fiendskap mellan män och kvinnor i hennes böcker.
Min uppfattning är att begreppet “feminism” har urholkats och saboterats med grumliga politiska medel. Det som förknippas med detta begrepp ter sig därför också grumligt och politiskt. Den korkade varianten av vänsterpolitiken, närmast. Det kan ingen beskylla Lessing för!