Inga röda strumpor

Jag har brukat ha röda strumpor på mig varje 8 mars sen många år. Och nu står jag här utan (dvs. jag har strumpor, men de är inte alls röda). Är bortrest och har inga såna med mig. Vilken miss! Har gillat att på detta sätt manifestera Den internationella kvinnodagen, även om det kan tyckas vara ett löjligt sätt. (En del manliga kolleger blev faktiskt lite provocerade av det. Och det var ju skojigt!) Men, men… man kan ju faktiskt tänka på det ändå.

Tycker inte att det är så lätt att förstå dem som offentligt utnämner sig själva till ”feminister”. Vad ÄR en feminist?? Både Schyman och Anders Borg kallar sig feminister, men menar de samma sak? Etiketter av det slaget är så mångtydiga. Därför avstår jag. Men jag tycker att det är fel att kvinnor ska ha sämre villkor än män, bara för att de är kvinnor. Om det är så att de har sämre villkor därför att de inte lika tydligt visar att de presterar lika bra, ja då får de väl försöka bli tydligare då.

Jag tror att den där ”strukturella könsmaktsordningen” som alla pratar om sitter lika fast förankrad i många kvinnor som i många män. Kvinnor tror att de måste bete sig si och så för att vara ”som en kvinna ska vara”. Ta bara allt det här fnuttandet med modedetaljer, märkesväskor, läppglans, tuttinuttröst, bara magar, gullighet och allt det där som man hoppades att unga kvinnor kunde lägga av redan långt borta på 60-talet. Och också gjorde, kring -68, i många fall. Men nu är det tillbaka.

Skyll inte på männen om kvinnor kommer i skymundan. De ställer sig där själva, då och då!!