Läser ett inlägg på Gabrielles blogg om den hemska styggelsen, alltmer vanlig, som består i särskrivning av sammansatta ord. Ett otyg är det. O tyg!!

Jag tillhör också dem som är en smula känsliga för sådana och andra ”fel” i språkanvändningen. Sätter fel inom citationstecken (citations tecken!), eftersom det ibland förefaller som om de-som-vet, dvs språkvetarna, förhåller sig mer generösa mot alla möjliga nybildningar och nyordningar i språkanvändningen. Men jag har svårt för det.

Läste häromdagen i SvD följande, under rubriken En stor pipa är tillbaka, om att sångerskan Mavis Staples skulle sjunga på Berns: ”Med en röst kapabel att bräcka Aretha Franklin är det en smått religiös fröjd att höra henne sjunga medborgarrättssrörelsens kampsånger”.

För mig betyder det att det är skribenten, eller rättare: den som hör, som påstås vara begåvad med en röst med sagda kapacitet. Och det tror jag inte var avsikten.

Ett annat vanligt ”fel” är när man säger ”han tillhör en av världens bästa si-och-så”… Då undrar jag, vem är det han tillhör? Det heter väl: ”han är en av världens bästa si-och-så” eller ”han tillhör världens bästa si-och-så”??