necesse est

Dödstalen som rapporteras från katastrofen i Burma har stigit hela tiden. För två dagar sedan rapporterade Röda Korset att 243 personer omkommit. Idag nämns siffran 100 000. Och man uppskattar att omkring en miljon människor har drabbats. Men också det kan vara en grov underskattning. Det lär bo cirka 24 miljoner i de delar av landet som drabbats värst av cyklonen.

Och militärjuntan ägnar sig åt att försöka rädda sitt eget skinn genom att fortsätta stänga om sig. Måtte denna förfärliga katastrof bli slutet för den!!

Stöd Röda Korsets katastrofarbete via pg 900 800-4. Märk talongen “Burma”.
Du kan också besöka Röda Korsets hemsida och skänka en gåva online: www.redcross.se

Gör det!

Läs mer här.

Det är lätt att hålla med om att kvinnor i offentlig sektor med högre utbildning ofta är dåligt betalda, men Vårdförbundets strategi kommer inte att lösa det problemet.

Så skriver DN i dagens ledare. Jag kan bara hålla med. Som jag skrev häromdagen (Hallå igen, Vårdförbundet): det verkar så omodernt att ta till strejk! Det drabbar patienterna. Senast idag skriver SvD om en pojke som väntat på hjärtoperation och hade en tid bokad, som nu har blivit struken till följd av strejken. Hela familjen har fått planera om bara för det. Vill ni verkligen att strejken ska få såna konsekvenser? (Nej, jag trodde nog inte det heller!)

Jag tror mycket mer på en annan framgångsväg, nämligen att satsa på individuell prestationsrelaterad lönesättning. Arbetsgivarna är inte ovilliga - det bevisas av att löneutvecklingen redan varit bättre än avtalen om man ser tillbaka. Det skrev jag också i min förra bloggpost om den här strejken. Men förmodligen krävs då en kulturförändring i kollektivet, nämligen att man uppmuntrar individuell framgång i löneförhandlingarna i stället för att sträva efter att alla ska ha samma. Det vore att se ansvarsfullt och långsiktigt på den här frågan.

Tidigare strejker har inte gett särskilt mycket. Varför pröva samma (dåliga) sätt en gång till? Pröva nåt nytt!! Och sluta strejka nu!

Nyheten att Ulrica Schenström tackar nej till KU:s inbjudan har kommenterats lite varstans. Intervju med den upprörde socialdemokraten Morgan Johansson i Dagens Eko etc. Och från fler håll sägs att det är unikt att göra som US valt att göra, nämligen att erbjuda sig att svara på frågorna via mail istället för på plats. Johansson säger:

Eftersom vi inte kan fråga henne direkt och sedan ställa följdfrågor, så försvåras vår granskning

Men snälla nån då! Kan ni inte visa medlidande?! Inte nog med att hon redan lagt korten på bordet och fått plikta med sitt jobb som statssekreterare. Nu vill socdem att hon ska få skämmas en gång till inför KU och alla som gillar att frottera sig i andras olycka.

Att US gjorde bort sig ordentligt när hon drack för mycket tillsammans med fel man på fel plats och vid fel tidpunkt, det har hon säkert hunnit ångra många gånger redan. Det är osunt att använda KU för att plocka politiska poäng ifall det går så personligt ut över någon som inte längre har en offentlig position. Och knappast vad den institutionen är till för. Kallhamrat, cyniskt och hårdhjärtat att begära att hon ska sitta och berätta om det offentligt.

Låt henne svara på frågor via mail istället. Det går väl att maila de fördjupande följdfrågor som det talas så mycket om och få svar direkt? Chat kanske är ännu bättre? Eller har ni ingen uppkopplad dator på KU?

Man sparkar inte på den som ligger!!!

Läs mer här.

Det har varit många besökare till min bloggpost “Hallå Vårdförbundet“. Den skrev jag nån gång förra året och den handlar om Högskoleverkets rapport som visade att flera av högskolorna inte höll måttet när det gällde sjuksköterskeutbildningen. Plötsligt är det en väldig tillströmning av besökare, som antagligen hittar dit när de ska läsa om det som är aktuellt just nu, nämligen Vårdförbundets strejk. Förmodligen blir de lite besvikna när bloggen visar sig handla om något annat och inte det aktuella de sökte efter.

Känner mig därför synnerligen manad att skriva något om strejken också.

Jag tycker inte om den! För mig känns det så “1900-tal” med en strejk av det slaget. De enda som faktiskt drabbas är patienterna. Och jag tror inte att det är sjuksköterskornas önskan. Faktum är att jag känner mig säker på att de inte vill att det ska drabba någon annan än arbetsgivaren. Men arbetsgivaren tjänar pengar på det istället. Eller sparar åtminstone en del.

Sjuksköterskestrejker har förekommit förut i syfte att påverka lönesättningen. Såvitt jag vet har det haft en marginell påverkan på det avtal som slutits efter strejken. Vad finns det för anledning att tro att det blir mer än marginellt den här gången? Och, kära sjuksköterskor, är det verkligen värt det???

Jag är vare sig ekonom eller planeringsansvarig eller chef eller arbetsgivare. Jag har bakom mig en lång tid som anställd inom landstingssfären. Det jag säger här är personliga tankar, grundade på mina föreställningar om sammanhangen. Såhär tror jag det ligger till:

Marknadskrafterna styr lönesättningen. Kakan är så stor som den är. Landstingen tjänar inte mer pengar genom att betala en personalkategori mer. Dessa pengar måste istället tas någon annanstans i systemet. Så länge det är gott om människor som söker anställning som sjuksköterskor finns det ringa anledning för arbetsgivarna att höja lönerna. När det blir svårare att få tag i personal kommer lönerna att stiga och samtidigt kommer färre tjänster att utlysas. Istället kommer arbetsuppgifter att fördelas om till personal som kostar mindre.

Sjuksköterskeyrket är attraktivt för många, säkert som följd av att det ger sin utövare så mycket tillfredsställelse i sig självt. Och trots att det är så välkänt att lönen är uschlig! Skulle det därmed vara rimligt att Vårdförbundet börjar avråda unga människor från att välja yrket för att på så sätt öka sköterskornas marknadsvärde? Knappast troligt!

Många arbetsgivare har, enligt vad man kunnat läsa i pressen, redan betalat mer i flera år än de centrala avtalen föreskrivit. Jag tror därför att det kan vara en framgångsväg att satsa på de lokala förhandlingarna i kombination med individuell lönesättning! Men jag tror inte ni gör rätt i att strejka!!!

Läs mer:

SvD: Idag börjar strejken

DN: Strejken kan vara flera veckor

DN: Stängt på St Göran

DN: Fakta om löner

SJ har skickat mig tre blomstercheckar som kompensation för att de gjort fel, se tidigare bloggpost häromdagen. Det tog ganska precis två veckor för dem att ge besked. Jag accepterar det. Dessutom var de snabba med att besvara mitt klagomål till att börja med. Då utfäste de sig att återkomma och det gjorde de alltså också. Sammantaget ett positivt intryck och man får hoppas att de instruerar sin personal i Kundtjänst att ta kundernas missnöje på lite mer allvar än det jag mötte.

Nu väntar jag med spänning på hur en annan leverantör av tjänster ska agera, till vilken jag sänt in en förfrågan som de inte besvarat. Det handlar om SEB, en av landets största banker. Jag har ett betalkort med anknytning till dem, men är annars inte kund där. Men jag vill förstås gärna ha e-faktura och autogiro, så jag mailade en fråga hur proceduren ser ut för att få det ordnat. Omedelbart kom då ett automatiskt svarsmail med ett ärendenummer och upplysningen att de kommer att svara, men det kan dröja till nästa dag. Så här ser det ut:

“Normalt återkommer vi till dig med svar samma dag som vi går igenom inkomna e-brev (vardagar 8:30 -17:00) men vid hög arbetsbelastning eller vid sent inkommet e-brev kan du få vänta till nästa dag.”

Det kom inget svar den dagen och inte heller nästa. Faktum är att det har gått en månad utan något svar från SEB. Så jag skriver och frågar igen. Inom minuter kommer ett nytt automatsvar där de utfäster sig att svara och att det kan dröja tills nästa dag.

Nu har det gått tre dagar och inte ett livstecken. Vad har de för sig på SEB egentligen? Vill de inte ha kvar sina kortkunder?

Idag passerade jag Kungsträdgården i Stockholm. Det var en överraskning att se körsbärsträden stå i blom. Redan nu? Det var tidigt! (tänkte jag). Men när jag gräver bland bilderna från förra året hittar jag denna, som jag tog den 15 april 2007 kl 14.37. Och jag som var säker på att det var i maj.

Skynda skynda dit och titta. Det är underbart men kort!

Jaha, så ska det bli strejk bland sjuksköterskorna och andra medlemmar i Vårdförbundet. Inte så muntert! Förvånas lite över att nyheten kommenteras i så muntra ordalag av några. En strejk kan väl knappast vara något eftersträvansvärt.

Jag tycker nog - utan att vara insatt i alla detaljer - att sjuksköterskornas löner är skruttiga i relation till deras utbildning, kompetens och ansvar. Särskilt gäller det sjuksköterskor med erfarenhet. Men det är verkligen ingen nyhet och i flera nyhetsartiklar påstås att löneutvecklingen generellt varit bättre för sjuksköterskorna än inom arbetsmarknaden i övrigt. En brantare kurva uppåt från ett utgångsläge som inte var helt bra.

Undrar just hur man resonerar när man för det första väljer ett yrke som är riksbekant för klena löner, tackar ja till en anställning med erbjuden lön och sedan börjar bråka om saken. Om det nu är så dåligt, varför inte göra nåt annat i stället? - Jag kan gissa svaret. Yrket har så mycket annat att ge och sjukvården är så spridd i landet så att man har goda chanser att hitta en arbetsgivare där man bor, eller i varje fall inte så väldigt långt bort.

Jag anser att sjuksköterskorna ska avlönas efter förtjänst. Men jag tror inte att det är rätt av dem att strejka. Har svårt att se att det verkligen kommer att leda till bättre löner. Redan har löneutvecklingen varit bättre än de centrala avtalen på flera håll. Det är ju ett tydligt tecken på att arbetsgivarna faktiskt håller med om att avtalsnivåerna varit lägre än de borde! Men medlemmarna i Vårdförbundet tycks inte gilla att det blir olika löner. “Alla ska ha lika” oavsett vad arbetsgivaren har för uppfattning om värdet av ens insatser. På så sätt håller man varann nere på mattan i stället för att stödja det positiva i en stark signal att det finns en koppling mellan prestation och ersättning. Det är bakåtsträvande och kommer säkert att bidra till att lönerna fortsätter att vara lägre än de skulle kunna vara om förbundet och medlemmarna i högre utsträckning välkomnar individuell prestationsbaserad lönesättning.

De enda som riktigt drabbas av Vårdförbundets strejk är förstås patienterna. Och det har jag svårt att tro att syrrorna egentligen önskar.

Så varför strejka? Är det förbundsledningens enda sätt att skaffa sig poäng inför nästa val till förtroendeposterna? Cyniskt och krasst att låta det gå ut över vårdsökande och behövande medmänniskor!

Länk till Dagens Medicin resp e24 och DN. Och till kommentar på Vårdförbundets resp SKL:s hemsida.

Monopol har sina förtjänster. Vi kan tycka att det är praktiskt att det finns vissa tjänster här i tillvaron som garanteras genom statlig försorg. En sådan är möjligheten att åka tåg, det är ju populärt också för att det gagnar miljön i jämförelse med bil. Dessutom är det skönt att koppla av i lugn och ro under resan eller arbeta om det passar en.

En baksida av ett monopol är att man inte bryr sig så mycket om vad kunderna - eller brukarna - tycker. De får hålla till godo med det som erbjuds.

SJ har i princip inte längre monopol. Men i praktiken så finns inget annan leverantör av tågresor mellan Stockholm och den stad jag ofta reser till, fram och tillbaka över en helg. Jag har därför en stabil kundrelation med SJ. Till och med så att jag har ett kort som det står SJ på. Med det kortet kan jag resa “biljettlöst”. Det betyder att jag bokar resan på internet, betalar med ett kontokort och får biljetten kodad till mitt SJ-kort. Eller SJ Prio, som det heter. Det är praktiskt att resa biljettlöst. Särskilt praktiskt i samband med påsken, när köerna till biljettautomaterna var långa. Jag kunde gå förbi dem och direkt till tåget, där jag visade mitt Priokort och fick den biljettlösa bokningen kontrollerad.

Men några dagar senare kommer en faktura från SJ. Fakturan “avser en biljettlös resa för vilken det saknades bokning i SJs bokningssystem”. Inom 10 dagar vill de nu ha 746 kronor av mig. Eftersom jag redan har betalat min resa blir jag, för att uttrycka det milt, inte glad.

Efter väntan i telefonkö kommer jag så fram till en person på kundtjänst som efter flera turer med kontroller i systemen till slut annullerar fakturan. Varför har de skickat mig en faktura på något jag redan betalat? Jag får svaret att “det kan bli så när man reser en annan dag eller med ett annat tåg än man bokat”. Jaha. Men det har jag inte gjort. Jag har rest på den biljett jag bokat, rätt tåg, rätt vagn, rätt plats. Så varför? “Nja”, säger rösten på SJ:s kundtjänst. “Det kan bli så ibland”.

Så, vi ska finna oss i att det “kan bli så”. Oväntade räkningar för något vi redan betalat och om vi inte betalar i tid kan det bli betalningsanmärkning och sedan är eländet igång.

SJ har faktiskt skickat mig en bluffaktura. Det gick att rätta till med bortåt 45 minuter i telefon en lördagförmiddag när jag hade annat jag hellre ville göra. SJ ber inte om ursäkt, förklarar inte varför, beskriver inte vilka åtgärder som vidtas för att samma fel inte ska drabba mig igen. De säger istället “Sånt händer”. En axelryckning är vad jag får!

Om det funnits ett alternativ skulle jag genast ha valt att sluta använda SJ överhuvudtaget. Precis som jag väljer bort andra leverantörer som beter sig nonchalant mot mig som kund (vilket har hänt ibland). Men med SJ går det tyvärr inte.

Se upp för SJ! Det kan komma en bluffaktura!

PS. Har skrivit till SJ Kundombudsman. Fortsättning följer.