Betydelsen av att involvera läkare i vårdrutiner


Sommaren 2006 infördes ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen som föreskriver vårdgivarens skyldighet att tillse en god hygienisk standard i vård och behandling. Socialstyrelsens rapport Vårdhygien i praktiken redovisar deras granskning av standarden med utgångspunkt i den nya lagen och visar på avsevärda förbättringsområden, inte minst när det gäller läkarna. Det skrevs en del i media bl a i SvD och Dagens Medicin. I sitt eget nyhetsbrev om patientsäkerhet i mars -07 skriver Soc.styr:

Granskningen visar att både tillämpningen av basala hygienrutiner och uppföljningen av hur gällande hygienrutiner tillämpas behöver förbättras. Även personalens utbildning i vårdhygieniska frågor har brister. Vid fler än hälften av enheterna fick läkarna ingen introduktion om verksamhetens vårdhygieniska rutiner. Läkarna hade överlag också sämre tillgång till fortbildning på området än annan vårdpersonal.

Vid Patientsäkerhetskonferensen i jan -07 gavs skrämmande siffror på kopplingen mellan hygien och dödsfall. Här framgick t ex i en givande föredragning av prof Lucian Leape från Harvard att 20 % av patienterna som får en central venkateter drabbas av en kateterrelaterad infektion. Infektionen blir i 20 % så allvarlig att den leder till döden. På enheter där man skärpte hygienrutinerna vid cvk-inläggning till operationssterila förhållanden försvann den kateterrelaterade mortaliteten helt.

I Sverige har många hygienprojekt inom ramen för VRISS påvisat liknande förbättringar. T ex berättas från IVA, Centralsjukhuset i Kristianstad, att man där införde skärpta regler för hygien i samband med cvk-inläggning. Man följde också systematiskt upp efterlevnaden av dessa regler. De cvk-relaterade infektionerna minskade med mer än hälften med en hundraprocentig efterlevnad av reglerna!

Soc.styr. granskning redovisar att 14 av 21 landsting har direktiv för förebyggande av vårdrelaterade infektioner och 6 svarade att de systematiskt följer upp hur reglerna efterlevs och återför till de berörda. 82 enheter granskades närmare (intensivvårdsavdelningar, kirurgiska och medicinska vårdavdelningar samt enheter inom primärvård och tandvård). Dokumenterade riktlinjer var vanligt förekommande men en systematisk uppföljning av hur man gjorde i praktiken var mer sällsynt. Inom slutenvården fick alla nyanställda information om hygienrutinerna utom – hos ca hälften av enheterna – läkarna. Ungefär hälften av slutenvårdsenheterna hade följt upp sina rutiner, ca en tredjedel följde kontinuerligt åtgången av handsprit och bara 17% följde kontinuerligt de vårdrelaterade infektionerna.

Den som vill veta mer detaljer rekommenderas läsa Vårdhygien i praktiken i sin helhet.

Jag känner igen mig. Dvs i det faktum att läkarna som grupp särbehandlas när det gäller bl a vårdrutiner. Det är trist att det fortfarande tycks vara så. Tror att ni är många kolleger som också känner igen bilden av att läkarnas kunskapsbehov förväntas tillgodoses av läkarna själva i för hög utsträckning.

Slutar den här lilla redovisningen med en uppmaning till nya och blivande läkare att ställa krav på att få del av en systematisk introduktion i vårdrutinerna. Och att säga till när äldre kolleger gör som de vill istället för som man ska! Dessutom tror jag läkarna kan vara ledande i att införa en systematisk kontinuerlig uppföljning.

20 % av 20 %. Det är 4 %. Undvikbara dödsfall!!

Annonser

One thought on “Betydelsen av att involvera läkare i vårdrutiner

  1. Ping: Har du tvättat händerna? « necesse est

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s