Nä nu

Nej, nu blev jag ledsen. Läser om ett par som väntar barn och bett om ett fostervattenprov för att få reda på fostrets kön. Enligt artikeln var detta det enda skälet. När läkaren vägrade utsattes han för hotelser av den blivande pappan! Läs här i SvD.

Det är fel, menar jag, att använda metoden så. Fel, eftersom jag menar att man inte har rätt att välja eller välja bort pga kön. Man önskar en pojke, provet visar flicka (eller vice versa) och man bestämmer sig för abort. Det är ju möjligt att göra så.

Jag lyssnade en gång till en etikföreläsning av Erwin Bishofberger, som sa att en skillnad mellan människor och djur – i etiskt/moraliskt perspektiv – är att djuren har rätt att göra allt de kan göra, medan människor inte har rätt att göra allt de kan göra. Att något är möjligt innebär inte att det är rätt!

Så vart är vi på väg? Är det en allmänt spridd uppfattning att ett par som väntar barn har rätt att bestämma att avsluta graviditeten av det skälet att fostret har ”fel” kön? Enda förutsättningen för en sådan rätt är att föräldrar äger sitt barn. Och det gör föräldrar inte!!!

Att välja abort bör förstås, när det sker, grundas på omsorg om ett kommande barns möjlighet till ett bra liv, inte på föräldrars lust att få just en dotter eller en son. Sjukdomar eller svåra missbildningar, en svår social situation, etc. kan vara skäl.

Det framgår inte i artikeln om de här föräldrarna betalat för sig. Det är en annan femma. Inte ska sån provtagning ske med skattemedel?