Safety first?

Läser om läkaren som satte öronproppar för att sova ostörd på jouren, SvD här. Och blev av med jobbet som följd av det.

Ja, det var omdömeslöst och dumt gjort! Självklart kan man önska att man får sova ifred när man trött drar sig tillbaka till jourrummet. Men man kan förstås inte räkna med den saken när man har jouren! Det ingår liksom att vara tillgänglig då.

Och en patient avled. Ingen vet hur det gått om anestesiläkaren medverkat vid återupplivningen. Lätt att tänka sig att anhöriga och den övriga vårdpersonalen inte mår så bra av att tänka på det.

Men jag får en annan fundering också. Den här läkaren sa att han var så trött för att han sovit dåligt hemma pga sjuka barn. Och jag undrar: hur stort är utrymmet på en arbetsplats att förklara sig oduglig att tjänstgöra, t ex pga sömnbrist? Finns det något i säkerhetssystemen som bevakar att läkare inte kommer trötta eller sjuka till sitt jourpass?

Hade den här läkaren något alternativ? Vi vet ju inte om han kanske sovit lika djupt även utan öronproppar eftersom han nu var så trött. Kanske var det tröttheten och sömnbristen som orsakade att han inte hörde sökaren, snarare än öronpropparna.

Vad säger Läkarförbundet om en sån här uppsägning? Hur har arbetsgivaren säkrat att de anställda är i skick att ta på sig jouransvaret? Kanske borde det finnas en kontrollstation – likt en alkometer – innan man godkänns för ett jourpass? Det vore förstås att ta i – var och en har ju ett personligt ansvar!

Men… hur tydligt har arbetsgivaren signalerat att det är OK och t o m viktigt att den som inte känner sig i skick att jobba ska säga ifrån? För patienternas skull!